Dagen började kanon, solen va framme o jag kände mig på topp!! Idag skulle jag på en arbetsintrevju, första gången på många år o nervös men samtidigt förhoppningsfull var jag  

På vägen till bilen så ringer telefonen, okänt nummer! O då trodde jag ju givetvis att det var jobbet, men så va det ju inte!!

Det är nu nästan 4 år sen jag lämnade skiten bakom mig o har haft ett helvete sen dess med ett visst ex...o det verkar som det aldrig ska ta slut!!!

Istället blir det värre o värre!! Att en vuxen pappa inte kan ta sitt ansvar som förälder tycker jag är helt sjukt o det finns inget i min värld som jag kan göra åt saken mer än att skydda min grabb så mycket jag bara kan. Men frågan är hur länge jag ska behöva skydda honom, kommer det att bli hela hans liv eller finns det ett lyckligt slut?

Det hela började för 6 år sen då jag träffade pappan. Han va en charmig, snäll, omtänksam o mina ögon snygg. Vi dejtade ett tag o sen blev vi sambor inom kort. Han sa att han va nykterist, med det visade sig snart att han INTE var det för han drack o stora mängder dessutom. Efter en tid så märkte jag att han blev så konstig, lite aggresiv o irriterad då han drack. Efter ca ett halvår fick jag mitt första slag, men jag förlät o funderade lite på varför han gjort så. Han älskade ju mig..kanske sa jag något opassande som gjorde att han reagerade så?

Tiden gick o allt va bra några månader men så kom det andra slaget, med lite hemska, nedtryckande ord om hur ful jag va o att jag inte dög till något!! Han tyckte jag va fet, men att va 158, väga 50 kg så är man inte tjock eller???

Samma kväll bad jag honom gå o inte komma tillbaka!! På morgonen stod han utanför dörren med en vacker bukett med de finaste blommorna o självklart så förlät jag honom igen. Även att han inte bad om ursäkt!!! men han älskade ju mig  

Under de kommande två åren blev jag gravid, födde en underbar lite pojk och allt var lugnt o stilla, förrutom den gången han knuffade ner mig för trappan då jag va 6 månaders gravid. Men förresten, jag snubblade nog  som han sa.

Jag återvände till jobbet där jag hoppade in vid behov, bara för att komma ifrån lite vilket innebar många kvällar o helger.

En kväll när jag kom hem så va han berusad, barnen sov tack o lov, och började anklaga mig för att jag va ptrogen sen så blev man slagen igen o denna gången va det inte kul. Polisen blev inblandad o de tog med honom för att sen släppa han igen dagen efter. Suck! Men jag tog återigen tillbaka honom o nu förstår jag inte varför!! Jo han sa, tänk vad som kan hända dina barn.

Sista händelsen var när han slog ner sin bästa kompis då jag fick rycka in för att det inte skulle gå riktigt illa o efter det vågade jag dra mig ur!!! Jag orkade inte mer o ville bara ha mitt liv tillbaka, som det var innan.

De senaste 4 åren har jag många gånger hämtat min son hos sin far som varit berusad, okapabel att ta hand om sin son o jag har då fått stryk.

Finns så mycket mer att skriva o tillägga men idag fick jag det samtalet som fick mig att bli såååå arg, besviken o helt förtvivlad. Nu började det igen!!!

O denna gången kommer jag att vinna!!! Jag tänker inte ge in eller tro på hans falska ord o löften längre.

Jag är starkare nu o har fina vänner o en familj som stöttar mig vilket behövs i dessa stunder  Men jag kommer aldrig få tillbaka det jag hade innan jag träffade honom, o det är sinnesro!!

Det kommer alltid att finnas en rädsla nära till hands men ska kämpa jag vet att det kan ju bara bli bättre